Aktias chefsekonom: Bostadspriserna rasar och hushållen blir fattigare – men finländarna fortsätter flitigt att betala av på sina bostadslån

Aktias chefsekonom: Bostadspriserna rasar och hushållen blir fattigare – men finländarna fortsätter flitigt att betala av på sina bostadslån

”Aldrig förr under de senaste tjugo åren har finländarnas bostadslån minskat i en så rasande takt som nu, inte ens under finanskrisen 2009,” säger Aktias chefsekonom Lasse Corin.

I Aktias bostadsmarknadsöversikt som publiceras idag, framgår att de finländska hushållen amorterar sina skulder i exceptionellt snabb takt. Minskningen av lånestocken beror framför allt på att nya lån inte lyfts i samma utsträckning som tidigare. I januari-mars i år lyftes nya bostadslån till ett värde av 3,0 miljarder euro. Det var den lägsta siffran sedan 2004. Oviljan att lyfta lån och de höjda räntorna syns i bostadspriserna.

”I år kommer vi att se att hushållens skulder minskar dramatiskt, vilket leder till att bostadspriserna sjunker i hela landet och att hushållen blir fattigare,” sammanfattar Lasse Corin.

Antalet nya bostadslån sjönk med 35 procent

Bostäder är de finländska hushållens absolut största förmögenhetspost. År 2021 uppgick värdet av hushållens bostadsegendom till 342 miljarder euro.

”Senast värdet på våra bostäder sjönk på årsnivå var efter finanskrisen åren 2009–2010. Nedgången i bostädernas värde drabbar alla inkomstklasser, oavsett om de har bostadslån eller inte. Samtidigt är det bra att komma ihåg att endast 31 procent av finländska hushållen har bostadslån idag,” säger Lasse Corin.

Försiktighet på bostadsmarknaden märks särskilt bland bostadsplacerarna. I Helsingfors, som är ett av de populäraste områdena för bostadsplacerare, sjönk priserna på enrummare med över 10 procent på ett år. På andra håll i Finland sjönk priserna på enrummare under 9 procent. När det gäller bankernas utlåning märks det tydligt att placeringsboomen har lugnat ner sig. Antalet nya bostadslån som lyfts för köp av ägarbostad minskade med 35 procent jämfört med året innan. När det gäller nya lån för placeringsbostäder minskade antalet nya lån med 44 procent.

Svenskar och danskar har större skulder

”Vi ser att finländarna har mindre skulder jämfört med svenskarna och danskarna. Vi är också flitigare på att betala tillbaka skulderna i snabb takt,” säger Lasse Corin.

Skuldsättningsgraden i Sverige ligger på 192 procent och i Danmark på nästan 200 procent. ”I Finland är hushållens skuldsättningsgrad 134 procent och vi förväntar oss att den sjunker,” konstaterar Lasse Corin.

Downloads

20230509-GNW1000808863-sv-1.pdf